Att Följa sin dröm….

Det var februari och det hade varit en mörk period i mitt liv.
Tre långa månader hade gått från att jag brutit upp från ett struligt förhållande och allt kändes svart och tungt. Men så en natt, drömde jag att jag körde motorcykel på gröna färgglada gräskullar
med en rosa halsduk fladdrande i den ljumma vinden. Solen sken och jag kände glädje och vällust.
När jag vaknade morgonen därpå gick jag raka vägen, i pyjamas och gummistövlar, ner till närmsta
körskola som Vasastan hade att erbjuda. Jag kände absolut ingen som körde hoj och hade aldrig ägnat en tanke åt denna subkultur. Men denna dröm var så stark och påverkade mej så pass mycket att 40 lektioner senare och 3 kuggningar var kortet mitt. Några år senare mötte jag en man vi ett rödljus på Sveavägen, precis innan det skulle slå om till grönt. Han både hördes och syntes på sin Fat Boy… Vi är idag gifta med två killar på 8år.

Jag tänker ofta på den där drömmen. Så många härliga möten och samtal jag fått,
så spännande och roliga människor jag mött ,så många sköna och annorlunda resor jag gjort, tack vara denna maskin på två hjul. Jag brukar säga att jag inte kan ett skit om hojar, men jag kan köra dom.
Det är känslan jag vill åt. Kanske är det den där känslan i drömmen jag vill åt!

Nedan: så lyckligt när jag hittade en liten hoj på 160 kubik i Rwanda förra veckan.
Undrar vad dom sagt om jag åkt förbi på en Boss Hoss?!
Om den ska jag berätta en annan gång…

SHARE